Dear You.
Dear Me.
Det här kommer att bli svårt.
För att jag kommer att släppa taget nu. Om ganska mycket.
Jag har alltid tagit mig igenom allt skit ensam.
Varför?
För att jag varit tvungen.
Och det är fortfarande det enda sätt jag kan och vet.
Jag har klarat det tidigare (hittills)
så jag gör nog det nu också.
Kanske är jag på riktigt asocial? Jag vet inte.
Det är nog inte meningen att jag ska umggås med Människor.
Jag bara förstör. Både för mig själv och andra.
I slutändan blir det oftast så.
Jag går vidare.
På något sätt.
Hur, vet jag ännu inte.
Men jag måste lägga av med destruktiva och dåliga vanor.
Vanor som gör mig sjuk och självdestruktiv.
Liksom helt och hållet.
Svart eller vitt. Noll eller 1. Det finns inget där emellan.
Inte nu längre.
Jag måste förändra mitt liv.
På något sätt.
Hur, vet jag ännu inte.
Om det visar sig att jag måste vara ensam
må så vara.
Jag kan inte lita på någon.
Inte nu längre.
Kanske någon dag, men inte nu.
Jag vill säga att jag knuffar inte bort andra.
Men jag vet inte om det är så (?).
Jag vill hellre säga att jag tar många steg åt sidan.
Muren runt mig har blivit så hög och tjock så jag hör inte ens vad eller vem som finns där ute.
Om nu någon finns där.
Och sist och slutligen,
så är det ingen annan som kan riva min mur.
Eller ta bort det onda och det smärtsamma ur mig.
Och det kan jag ju inte förvänta mig heller.
Det är inte heller meningen att någon annan ska hela mig.
Eller kalla nu det vad fan du vill.
Jag vet att jag är en bra Människa.
Att jag har ett gott hjärta.
Att jag är speciell.
Att jag är smart.
Att jag har mycket att ge (på många vis) till de jag bryr mig om.
Nu just kan jag bara inte dela med mig.
Dela mig själv. Ge av mig själv.
Jag klarar inte heller av att ta emot.
Kanske någon dag, men inte nu.
Jag vill inte dö.
Nej, absolut inte.
Så lätt ska jag inte komma undan.
Jag vill existera
men på ett helt annat sätt än nu just.
Jag har inte den blekaste aning om vad jag ska göra, hur jag ska göra
men jag kommer väl underfund med allt.
Tids nog.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar