Plötsligt bara inser man saker om sig själv.
Och andra.
Har garanterat aldrig haft så många aha-upplevelser under samma kväll.
Med bästa sällskapet, så klart.
Nu just finns det ingen som får mig att må så bra som M.
Jag tycker om mig själv i hans sällskap.
Vilken känsla!
Kanske kanske kanske
jag så småningom börjar kunna släppa taget.
Men vill jag det?
Vågar jag?
Både ja och nej.
Nu just mår jag ganska bra.
Trodde det sku bli jobbigt att börja skolan igen.
Att jag kommer att vara totalt slut och apatisk och inte orka.
Tvärtom!
Jag kan inte säga att jag har fått NY energi.
En ANNAN sorts energi.
Jag vill åstadkomma något.
Med mig själv.
Utvecklas, bli ännu bättre på allt jag redan är bra på.
Lära mig nytt.
Tänka i nya banor.
Jag? Just det, jag var inte så inrotad eller insnöad som jag alltid har trott.
Men jag måste ta det jääävligt lugnt för jag orkar bara inte falla igen.
Jag har definitivt fallit, snubblat, störtat och legat handfallen
så det räcker och blir över.
Aldrig mera någons Bitch.
Tack för att Ni finns.
Tack för att Du finns.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar