Det var bara en inlevelse. Inget personligt mot någon. Mot mig själv isf.
Just testing.
Inte permanent. Kanske för 1 vecka. Vi får väl se.
Orkar bara helt enkelt
INGENTING
nu just.
Inte någonting med någon.
Folk har väl för fan mitt nummer.
Inget fel på good old sms.
Eller ett sam... tal.
Inget fel på bara tystnad heller.
Tystnad är jävligt skönt ibland.
Fast det är sällan tyst inne i mitt huvud. Tyvärr.
Mardrömmarna fortsätter. Den ena värre än den andra.
Jag blir jagad av fruktansvärda ting
och nästan dödad var och varannan natt.
Vad FAN är det som händer?
Vad FAN var det som hände?
Detta skulle ju inte hända.
Vet inte om jag ska skratta eller gråta eller bara dunka huvudet i väggen.
Nu går det helt enkelt inte att bara le i mjugg och rycka på axlarna.
Jag finns.
gammal bild men den är så... JAG. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar