Har väl aldrig direkt varit ett fan,
men hon har bra texter.
Jävligt passande.
Lite skrämmande passande, faktiskt.
Skönt att ensam vandra längs favoritgrusvägen runt favoritviken.
Borde ha haft telefonen med (sorry Yen...)
eftersom jag TROR jag spottade en cykel i vattnet jag inte fotat tidigare.
Next time, I promise.
Kan inte låta bli att flina för mig själv när jag möter alla dessa joggare med välsvarvade, brunbrända armar & ben klädda i neonfärgade minimala linnen och (naturlgtvis) microshorts.
Hej hej, här kommer jag, definitivt INTE joggande, i mina slitna sneakers, svarta påsiga shorts (med hål i arslet men det syns inte för jag har alltid svarta trosor) samt munkjacka. Ibland tom. skitigt hår.
Sov bort ett helt dygn.
Gud-i-London det behövdes!
Sonen sover äntligen i egen säng i EGET rum.
Fast han kommer tassande bredvid mig i svinottan.
Han må göra det. Huvudsaken att han somnar bra. Och det gör han.
Saknar FB förvånansvärt lite.
Mest faktiskt mahjong. Har (tyvärr) inte hittat nån lika bra.
Men men, snart är jag (väl) tillbaka igen.
Visst saknar jag många Människor jag har kontakt med via fb.
Blir inte att ha så mycket kontakt utan fb, märker jag.
Synd.
Många Människor jag saknar.
Konstigt nog.
Många människor jag INTE saknar.
Knappast konstigt.
Mest saknar jag kanske känslor.
Jag har, konstigt nog, lyckats blockera allt vad känslor heter.
Fast det var ju det jag ville. Egentligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar