Det blidde inga jättesensationer förra året.
Jag har om-läst en hel del.
När jag äntligen fick tag på "Sista paret ut" av A.Dahl var jag tvungen att läsa den senaste i Opocop-serien.
Så läste jag på nytt alla av S&L Hammer bara för att de är så jädrans bra.
Läste även Adler-Olsens Carl Mörck på nytt bara för att de också är så jädrans bra och trion Carl, Rose & Asaad är SÅ coola.
Vi måste prata om Kevin av Lionel Shriver (true story)
Den här var nog en av förra årets bästa. Eva Khatchadourian berättar i brevform till sin man om sitt liv som mamma till en mycket speciell pojke, Kevin Khatchadourian. Kevin var redan som baby väldigt annorlunda och var han sannerligen inget lätt barn. Som 16-åring sköt han med sitt armborst till döds 9 människor i sin skola. 1 lärare, 1 som arbetade i skolcafeterian och 7 elever. Hans offer var, förutom cafeteria-mannen, noggrannt utvalda. Innan, samma dag, sköt han ihjäl sin egen far och sin lillasyster.
Mycket, mycket läsvärd!
Finns även som film (som jag var tvungen att se innan jag läst klart boken).
Dirigenten från Sankt Petersburg och Handlaren från Omsk av Camilla Grebe & Paul Leander Engström
Helt bra i sig, men orsaken varför jag gillat dessa är för att de utspelar sig i Ryssland. Jädrans intressant att få en inblick i det ryska samhället och den ryska mentaliteten. För att inte tala om lite ombyte att läsa om annat än mord i ett skandinaviskt samhälle.
En man som heter Ove och Min mormor hälsar och säger förlåt av Fredrik Backman
Dessa var definitivt förra årets favoriter. Fastän jag läser mycket och är (ibland) rätt känslig brukar jag verkligen inte gråta över en bok. Ove fick mig faktiskt att fälla några tårar.
Helt jävla underbara historier och karaktärer. Man blir förälskad i så gott som alla i dessa två historier. LÄS för fan!
Jag bläddrar tillbaka i min läsdagbok och konstaterar att allt övrigt jag läst skriver jag om vid ett senare tillfälle.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar