Utrensning!
Bort med allt skit och crap som ingen använder eller kommer att sakna.
På 7 röda fyllde jag en sopsäck med kläder.
Bort bort bort!
Iväg, schas.
Orkar inte ens tänka på att sälja/ge bort.
Vill ha allt bort nu.
(måste köpa mera sopsäckar)
Får lite ångest när jag tänker att jag ska rensa och tömma i alla rum.
Men nu fan ska det bli gjort.
(alltså allt händer ju inte idag)
Jag har lovat mig själv att FÖRSÖKA att inte vara arg längre.
Åtminstone inte as-förbannad.
Kanske det går.
Det går.
Vilken väg är det egentligen?
Ska man först förlåta sig själv eller den andra?
Vice versa?
Samtidigt?
Om man bortser från alla mina fysiska samt psykiska brister och problem
så har jag det g a n s k a hyfsat okejbra.
Egentligen är det inte mitt liv som vuxen (f'låt "vuxen")
som jag behöver bearbeta.
Det är The Early Years.
Eller Earlier Years.
Det är de som spökar
inte släpper taget
som får mig att må uselt
som jag aldrig bearbetat.
Tiden när jag som mest behövde hjälp men aldrig fick.
Allt skulle sopas under en heltäckande matta.
Inte känna, inte reagera, inte bry sig.
Allt sådant var förbjudet.
Men det DÄR vill jag inte tala högt om nu.
Okej,
jag förlåter Dig.
Men
jag kommer alltid att älska Dig.
Så är det bara.
Punkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar